Om Finland såhär passligt på självständighetsdagen

Grattis Finland på din x:te årsdag. Nu vet jag ju att Finland blev självständigt den 6.12 år 1917, men jag är för lat för att orka räkna 2011-1917. Så jag skiter i att räkna helt enkelt. Istället ska jag ägna detta blogginlägg till att berätta om Finland. Jag varnar för att detta kan bli långt och tråkigt för finländare, men jag har fått många nya Sverige-svenska vänner här i Colorado så för er ska jag berätta om Finland. Nu kör vi. (Och, detta kommer mest bli mina åsikter. Jag är verkligen inte insatt i varken historia eller politik så rätta mig gärna om jag har fel, men detta kommer bli en liten skildring av min bild av Finland. Så använd verkligen inte detta inlägg som någon faktabok för ni kanske får totalt underkänt i nästa Finland-kunskaps tent.)

I Finland firar man självständighetsdagen med att ha ledigt från jobb och skola. Man har levande ljus tända i fönstren och sedan på kvällen är det presidentens bal. Balen går till så att president (herr eller fru, beror på) ställer sig brevid sin man eller fru i sitt presidentslott och sedan börjar gästerna komma in. Inbjudna är alltid typ krigsveteraner, före detta presidenter, riksdagsmän, samhällspåverkare, idrottsmän, musiker, biskopar och så vidare. När de kommer in så tittar ju alla på gästernas fina klänningar. Det tar ungefär 2-3 timmar för alla gäster att komma in, för alla ska skaka presidentens och hans/hennes mans/frus hand. Under denna tid sitter alla finländare klistrade framför tv:n för att titta på balen, och när alla gäster äntligen kommit in i slottet är balen i princip slut. Här ett två minuters klipp så att ni får en bild av vad vi i Finland varje år den 6.12 tittar på i två-tre timmar. Såklart finns det live-kommentering till denna fina händelse, både på finska och svenska (tyvärr hittade jag bara klipp med finsk kommentering).

Finland blev alltså självständigt den 6.12.1917 från Ryssland. Nu har lilla ignoranta jag i min okunnighet glömt bort vad som egentligen hände den 6.12.1917, men jag säger som pappa sa när jag frågade honom: ”Sofie, det kan du nog googla.” Det hade i alla fall att göra med att (rätta mig om jag har fel) Ryssland under denna tid var svagt och upptagna med egna inre konflikter så när Finland föreslog att de skulle bli självständiga hade Ryssland egentligen inget annat val än att erkänna Finland självständigt.

Jätte pinsamt att skriva det här för jag har verkligen noll koll på Finlands historia. Jag vet att före Finland hörde till Ryssland hörde vi till Sverige, men 1809 tog Ryssland över på något för mig oidentifierat sätt. Sedan när Finland blivit självständigt hade vi i för ett par månader en kung (som var någon stackars tysk halvprins) tills vi bestämde oss att skita i kungen och istället ha en president. Vi har haft x antal presidenter, av dem är den mest kända säkert Kekkonen. Nu har vi en jätte orangehårig president som heter Tarja Halonen.

Det var så mycket historia som jag klarar av på en kväll. Nu lite nutida information. Finland har euro som valuta (vilket kommit som en överraskning för ett par svenskar här) och faktist en ganska stabil ekonomi (kanske, det är nu sånt jag har läst i tidningarna så det kan vara ren och brun BS men igen, rätta mig om jag har fel.) Jag måste ju också rätta några amerikaner här som trott och sagt till mig att Finland är väl socialistiskt? (Och med innebörden: Stackars dej som har varit tvungen att bo i farliga socialistiska Finland, men vilken tur du haft som fått komma till vårt fina perfekta land, USA.) Så här lite fakta in your face liksom: Finland är demokratiskt. Finland har ett ganska stabilt politiskt klimat och vår regering faller och reser sig inte som en pannkaka i ugnen. Vi har gratis skolgång, får gratis skolmat i skolan, vi har gratis hälsovård för alla, vi är säkra och relativt trygga. (Gratis och gratis, vi betalar ju skatt osv men ni förstår). Vi har det överlag ganska bra och ganska kiva. (Kiva= trevligt, roligt, gemytligt.) Och jag tycker inte synd om mig själv som varit tvungen att bo i Finland, jag är stolt över det och vissa dagar längtar jag mig sönder till Finland.

Finska personer är ju bra på ganska mycket: musik, sport, design,  och …ööh haha nu kommer jag inte på nåt mer men vi börjar här.

Finsk musik är ju till största delen otroligt hemskt. Visst är det en smaksak men det kommer man inte ifrån att en stor del av finsk musik är väldigt melankolisk och på något sätt nedstämmande. (…Nu blev jag helt bortkollrad, min älskade lilla två-åriga kille rusar in i rummet och säger till mej ”Kraaama dej”, han skulle komma och säga godnatt så jag fick en stor kram, en stor puss på munnen och så sa han ”unatt ufii”. Ååh mitt hjärta smälter nu. Hur kan man va så söt?) Men tillbaka till saken, jag tror att de största musikstilarna, bland finländare, i Finland är såndän heavy (som jag även kallar ångestmusik), finsk räp och den finska schlagern (iskelmä). Egentligen ogillar jag alla dessa ovannämnda så mycket att jag tänker strunta i dem och istället tala om finsk musik som jag gillar. Nej vet ni jag börjar redan få skrivkramp och har inte ens skrivit hälften av vad jag vill skriva så jag sätter bara hit några finska låtar jag gillar och så går vi vidare. Skulle så gärna berätta lite mer om dem men som sagt, skrivkramp.

Det finns mycket bra finsk sånhän popmusik men det blir så mycket att skriva. Vi har ju en sådan där kompositör också som är känd, Jean Sibelius. Han har skrivit en låt som heter Finlandia som kanske till och med kan låta bekant till er som inte är från Finland. (När man är kompositör inom den klassiska musiken tror jag inte man ”skriver låtar” som jag skrev att han gör, man kanske komponerar stycken eller något sådant, förlåt för dålig terminologi.)

httpv://www.youtube.com/watch?v=Fgwr3wrenkQ

(HAHAHA läs andra kommentaren under klippet: ”Jean Sibelius on Suomen ylpeys! Ei mikään vitun Jare&VilleGalle.” Håller definitivt med.)

Nåjo. Sedan så har vi ju finländare våra sportstjärnor. Det är som de sa på radion en dag: Finländare är ganska bra på att förlora i stora idrottssammanhang. Vi gråter lite, dricker en eller tjugo öl, badar bastu och sedan är allt i stort sätt okej. Men när vi vinner nåt stort, DET kan vi inte hantera. Vi blir galna. För det första anser alla finländare att VI har vunnit, nu får VI supa. Så finländarna super. Super och firar. I åratal. I årtionden. År 2010 sågs många ännu gå omkring på stan med tröjor där det stod SUOMI JÄÄKIEKON MAAILMANMESTARI 1995 (Finland världsmästare i ishockey 1995). Finländare kommer inte över sånt helt enkelt. Jag tror att ännu år 2010 firade många mänskor att Finland vann VM i ishockey. Det var ju 1995 i och för sig men femton år hit eller dit liksom.

Men så kom då den lyckliga dagen då Finland äntligen vann världsmästarskapet i ishockey igen 2011. Och alla var fulla. Laget, tränarna, ja över hela Finland steg ett moln av Koskenkorva upp. Finländarna firade genom att slå sönder en massa bilar i Helsingfors och genom att kasta ut finlandssvenskar och invandrare ur bussen och spårvagnen. Visst var det en fin seger, och jätte duktiga spelare, och så vidare. Det tycker jag verkligen. Bara lite synd att det blir sånt supande, men det är kanske en kultur grej? Kolla här nedan, första klippet faller någon ur finska lagets tränarskara (målvaktstränaren?) ner ur flygplanet då de landade i Finland efter segern. Med huvudet på guldpokalen. I andra klippet så ska ni bara titta på och beundra vårt härliga fulla landslag som vann ishockey-världsmästerskapet. Kolla in kring 0:25, ja det är vår fina president och bakom henne laget i blått och vitt.

Lite roligt är det dock med hockey för Finland har världens bästa hockey-kommentator: Antero Mertaranta. Lyssna på detta härliga klippet när Mikael Granlund gör ett mål mot Ryssland i ishockey VM i år. Och kolla såklart också på själva målet, pucken bara upp på klubban och så in i målet.

Nu ska vi byta samtalsämne. Jag är då finlandssvensk. Vilket innebär att jag talar svenska men är 100 % finne, och det är också min mamma och pappa och deras föräldrar. Att jag talar svenska är helt bara för att 5-6% av finlands befolkning gör det. Vi har dagisar för finlandssvenska barn och skolor och gymnasier i vilka undervisningen sker helt på svenska. Detta är kanske självklart för många, men ett par mänskor jag träffat här vet inte det. Och när man förklarar så förstår de inte.

-           ”Så du har bott i Sverige en tid när du talar så bra svenska?”

-           ”Nej, jag har alltid bott i Finland.”

-           ”Men då kommer du ihåg all svenska som du lärt dig i skolan?”

-           ”Nej, jag har gått skolan på svenska och istället lärt mig finska i skolan.”

-           ”Så du har gått skolan i Sverige?”

-           ”Nej, jag har gått skolan på svenska. I Finland.”

-          ”Så hur har du då lärt dig svenska?”

-          ”Ja mina föräldrar är ju svenskspråkiga så de har ju alltid talat svenska med mig.”

-          ”Så dina föräldrar är från Sverige?”

Och så pågår diskussionen tills jag själv inte längre har någon aning om jag är svensk eller finsk eller svenskfinsk eller finsksvensk eller finlandssvensk eller kines. Åt de flesta amerikaner har jag inte ens orkat börja förklara. Det är bara så konstigt för det har hela livet varit så självklart för mig själv,  det är inte något jag gått omkring och tänkt på. Först nu när jag kommit hit till USA är min finlandssvenskhet något människor har börjat fråga om och bli intresserade av så det är första gången jag har varit tvungen att fundera på det själv. Det finns en massa att säga om finlandssvensk kultur och det finns en massa bra finlandssvensk musik men tror jag sparar det till ett helt eget inlägg någon annan kväll.

Jag kommer från en liten stad cirka en timme utanför Helsingfors som heter Borgå. Borgå är Finlands nästäldsta stad (?), stadsrättigheter fick staden år 1346 (enligt Wikipedia). Vilket betyder att Borgå har en alldeles härlig gammal del. Jag älskar gamla stan i Borgå. Jag älskar Borgå. När jag bodde i Borgå som tonåring längtade jag bort, nu kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans när jag flyttar hem till Finland igen. Borgå är hemtrevligt och vackert. Googla på Borgå eller på stadens finska namn Porvoo så får ni se fina bilder.

Borgå har ju också en gammal fin kyrka som tyvärr tändes på år 2006 och hela taket och också grejer inne i kyrkan förstördes i branden. Bilden är tagen från yle.fi, om man trycker på bilden kan man läsa en kort artikel om vad som hände med killen som tuttade på.

Nu orkar jag inte skriva mer. Jag blev inte alls så nöjd med detta inlägg som jag hade velat bli. Tycker faktist själv att det blev lite småjobbigt, som att jag inte gillar Finland och inte USA heller. Men jag älskar båda länderna, ville bara säga det Jag älskar Borgå och jag trivs jätte bra i Denver. Jag skulle ha velat skriva om Tove Jansson och Mumin, om musik, om Sauli Koskinen, om Formel 1 men jag får bara ta det en annan gång. Glad självständighetsdag till alla er där hemma, jag saknar er och jag saknar Finland.

Jag tänker avsluta med en rolig grej, Conan O’Briens popularitet i Finland exploderade så han kom på besök till Finland och här är ett par klipp från hur allting började och från själva resan. Ganska roligt tycker jag, och svenskar, ni MÅSTE kolla första klippet, speciellt slutet.